Fotografen Rachael Short utforskar det vackra i enkelheten med iPhone

Det tog 60 dagar på sjukhuset innan Short kunde röra sin näsa med vänster hand, och ett helt år innan hennes armar hade styrka nog att hålla någonting alls, än mindre en kamera. Medan hon låg på sjukhuset fick hon en iPhone 4 av sin bästa vän, eftersom den var enklare att använda efter hennes skada.

”Det tog ungefär ett år innan jag hade tillräcklig styrka i armarna för att kunna hålla en iPhone”, minns Short. ”Det var den första kamera som jag började använda [efter olyckan], och nu är det den enda jag använder eftersom den är bekvämt lätt, liten och enkel att använda.”

Sedan dess har Shorts kreativa process blivit helt digitalt anpassad och mobil. ”Förut hade jag min 4x5-kamera, och min mellanformats-kamera och 35 mm. Det blev komplicerat”, säger hon. ”Nu handlar det mer om bilden och mindre om det tekniska och utrustningen. Det har gjort mig mer fokuserad.”

Hon tar inte längre med sig olika kameror och filmer. Istället tar hon en färgbild med sin iPhone XS med appen Hipstamatic, omvandlar den till svartvitt och redigerar den i appen Snapseed, skriver ut ett digitalt negativ och gör ett platinatryck som en arkivbild. ”Jag är verkligen imponerad över iPhone-kameran och att jag har kunnat göra allt som jag gjorde med film”, säger hon. ”Bildkvaliteten har verkligen varit fantastisk och överraskande.”

Idag bor Short i närheten av Gallery EXPOSED i Carmel, fotogalleriet där hon ställer ut lokala konstnärers verk. Eftersom hon är rullstolsanvändare letar hon efter tillgängliga platser där hon kan fotografera och vara i naturen, som Point Lobos med dess plana leder och vackra natur, eller den långa kustleden längs havet nära Monastery Beach, en av få platser i området där hon kan komma nära havet. Innan sin skada besökte hon sällan dessa platser men nu fotograferar hon ofta här. Hon gillar att fotografera slingrande stigar eller ändlösa vägar som leder åskådarens blick till kanten av en bild.

Trots de hinder som lades i hennes väg för nästan tio år sen hittar hon fortfarande ljuspunkter och drömmar i sin omvärld. Hon välkomnar dagens teknik som ett nytt sätt för henne att skapa. Hon hittar skönhet var hon än är, i en vallmoblomma i fönstret eller i skuggan av ett träd på Carmel Missions fasad. 

”Jag kan inte föreställa mig att vara i min situation ens för 15 år sedan utan min iPhone” säger Short. ”Tekniken har förändrats så mycket på den tiden. Den öppnar upp så många möjligheter för människor med funktionsvariationer och begränsad rörlighet. Den är min kamera, min e-post, min bildredigerare. Den är ’Hej Siri, gör grejer åt mig’. Den är allt.”